Vilket är egentligen svenskans allra bästa ord? Det frågar sig Språktidningen just nu – och hela landet får vara med och svara. Över 8 000 svenskar har redan skickat in sina favoriter, och redaktionen har kokat ner det till tio slutkandidater. Tio ord som, var och ett på sitt sätt, berättar något om hur vi tänker, känner och lever.
Chefredaktören Anders Svensson beskriver det fint: “De här orden handlar inte bara om språk. De handlar om mentalitet, natur och de där små skiftningarna i både årstid och liv.”
Omröstningen pågår till den 31 december 2025 på spraktidningen.se/ordet – men redan nu vet vi att listan säger något djupt om vad det innebär att vara svensk.
De tio finalisterna
- Allemansrätt
- Dagsmeja
- Fika
- Förgätmigej
- Förlåt
- Ju
- Kanske
- Lagom
- Morgonrodnad
- Tillsammans
Orden som berättar vilka vi är
Det sägs ofta att språket avslöjar vilka vi är. Ser man på listan är det lätt att hålla med. Här ryms både natur och vardag, hövlighet och känslor – och några väldigt små ord med överraskande stor betydelse.
Lagom: balansen som blev en livsfilosofi
Man skulle nästan kunna säga att inget ord är mer svenskt än lagom. Det är ett ord som andas måttfullhet och balans, varken för mycket eller för lite. Kanske är det därför det är så svårt att översätta – det handlar inte bara om mängd, utan om ett sätt att leva. Svensson menar att just det gör ordet så unikt: det säger något om hur svenskar vill ha det, mitt mellan ytterligheterna.
Fika: den lilla pausen med stora känslor
Att fika är så mycket mer än att dricka kaffe. Det är ritualen, sällskapet, avbrottet. Doften av nybryggt, pratet som börjar trevande och ofta slutar i skratt. Fika är svenskarnas sociala nav – och numera också ett internationellt begrepp.
Allemansrätt, dagsmeja och morgonrodnad: naturens poesi
Tre av orden bär doften av skog, vår och frihet.
Allemansrätten påminner oss om att vi får vandra fritt i naturen – ett löfte om tillit och respekt.
Dagsmeja är det där milda solljuset som får snön att börja ge vika, ett första tecken på att vintern släpper taget.
Och morgonrodnad, den rosa himlen som signalerar en ny dag, står som metafor för hopp och nya möjligheter.
Tillsammans fångar de ljuset, lugnet och rytmen i svensk natur.
Ju och kanske: små ord med stor personlighet
De må vara korta, men ju och kanske säger mycket om hur svenskar kommunicerar.
”Ju” visar självklarhet, ibland också en lätt antydan om irritation – ett språkets sätt att markera något utan att ta till stora gester.
”Kanske” däremot är mer öppet, ett försiktigt hopp. Ett “vi får se”, men ofta sagt med ett leende.
Tillsammans och förlåt: ord som bygger relationer
Två ord på listan handlar inte om natur eller väder, utan om människor och hur vi möts.
Tillsammans pekar på gemenskapen – på tron att vi klarar oss bättre sida vid sida.
Och förlåt, ett enkelt ord som ändå kräver mod, påminner oss om språkets förmåga att hela. Det är ord för när vi snubblar, men också för när vi försöker igen.
Läsarnas röster
Språktidningen har fått tusentals motiveringar, allt från poetiska hyllningar till rena kärleksbrev till språket:
“Dagsmeja är vårens första viskning, ett löfte om liv och ljus.”
“Förlåt – om det ordet användes oftare skulle vår värld bli lite bättre.”
“Ju – ett så litet ord som gör stor skillnad.”
De visar att ett ord inte bara är en samling bokstäver – det kan vara ett minne, en känsla, en berättelse.
Så vilket är bäst?
Kanske finns inget självklart svar. För vissa är lagom det mest svenska man kan säga. För andra är fika själva symbolen för gemenskap eller förlåt tecknet på mänsklighet.
Men oavsett vilket ord som vinner, visar de alla hur språk och liv flätas samman. När vi försöker sätta ord på vad Sverige är, hamnar vi ofta någonstans mellan förgätmigej och tillsammans, mellan morgonrodnad och förlåt – mellan natur och mänsklig värme.
Vilket ord är ditt?
Om du fick välja ett ord som säger något om dig, din vardag eller ditt Sverige – vilket skulle det vara?
Delta i omröstningen och läs andras motiveringar på spraktidningen.se/ordet.
För den som vill läsa mer:
- ”Vad våra favoritord säger om svensk identitet”
- ”Små ord, stora känslor – en språklig resa genom svenskans själ”