Varje december gör svenskan bokslut. Språktidningen och Språkrådet plockar fram sin lista över årets nyord – små språkliga tidskapslar som berättar vem vi har varit det gångna året. Och 2025? Det var ett år som vände mellan krisberedskap och internethumor, mellan klimatångest och nonsens. Från beredskapsodling till skibidi – årets ordsamling rymmer både hotbilder och skratt.
Ett år med beredskap och bazookor
Blickar man ut över 2025 års nyord ser man snabbt hur samhällets oro och förändring färgat vårt språk. Orden beredskapsodling, beredskapsbröd och hämndtull låter som något ur en dystopisk roman, men säger egentligen mycket om samtiden: vi pratar om att stå rustade, oavsett om det gäller mat, pengar eller politik.
Politiken fick förstås också sina språkliga barn. Trumpviskare, till exempel, syftar på den som påstås kunna påverka den amerikanske expresidentens beslut. Och handelsbazooka – ja, det låter som en parodi på EU-jargong, men handlar i praktiken om handelspolitiska motåtgärder.
Tekniksidan levererar som vanligt nyterminologi. AI-agent pekar på den nya vågen av mer självständiga artificiella hjälpredor, och vibbkodning antyder ett framtidsscenario där man programmerar lika mycket med känsla och samtal som med kodrader. Ett annat ord, digital suveränitet, sammanfattar Europas vilja att stå mer på egna digitala ben – fria från stormakternas teknikberoende.
Språket letar mening – och tröttnar
Mitt i all teknik hittar vi också något helt annat: en språklig längtan efter mening. Existentiell hållbarhet har tagit plats i samhällsdebatten som en sorts inre klimatfråga – hur vi ska bevara själslig balans i tider av oro.
Men ibland orkar vi helt enkelt inte längre. Där kommer hjärnröta in – den där mentala segheten som infinner sig efter timmar av doomscrolling och algoritmstyrda tomrum. Ordet fanns redan förr, men fick ett uppsving i takt med att vi började tala om digital utmattning. (Det engelska brain rot utsågs till årets ord av Oxford 2024 – så vi är definitivt i internationellt sällskap.)
Från hjärnröta till skibidi
Samtidigt bubblar nätkulturen vidare, ostoppbar och full av trams. I år har två ord särskilt tagit plats: skibidi och six seven.
Skibidi började som meningslösa scatsang-stavelser, fick nytt liv genom virala klipp från serien Skibidi Toilet, och har nu blivit ett eget sätt att uttrycka något både konstigt, festligt och helt obegripligt.
Six seven är samma andas barn: ett uttryck som egentligen inte betyder något alls, men ändå bär en känsla. Ibland används det för något mitt emellan bra och dåligt – lite ”sådär”. Både skibidi och six seven visar hur internet har gjort vårt språk mer lekfullt, rytmiskt och totalt respektlöst mot regler.
Språkhumor med satirisk udd
Nyordslistan är alltid lika mycket samtidssatir som språkanalys. 2025 bjuder på uttryck som mammakorv – den långa dunkappan som blivit uniform för nyblivna småbarnsmammor – och broligark, den där techmiljardärsbrodern som verkar finnas i alla mäktiga kretsar.
Även politiken får sina vassa etiketter: wokehöger till exempel, ett ord som används för att peka ut konservativa rörelser som lånar det känslomässiga tonfallet de själva brukar kritisera hos vänstern. Humor och samtid i ett nötskal.
Ett språk i ständig rörelse
Om något visar årets nyordslista att vårt språk lever lika intensivt som allt annat i världen. Vi hittar nya ord för våra rädslor, våra upptäckter och våra absurda skämt. Från solsambruk till ragebait, från finfluerare till robusthöjande – varje ord är en liten tidsstämpel, en blinkning till framtiden om vad som upptog oss just nu.
Så, vilket nyord är din favorit? Kanske existentiell hållbarhet – trygghet för själen – eller skibidi, språklig ren galenskap? Oavsett vilket, påminner listan oss om samma sak varje år: svenskan är i ständig rörelse, och den speglar oss precis som vi är – både oroliga och fulla av liv.