Varje december händer något som får språkälskare över hela landet att luta sig lite närmare kaffekoppen. Det är då Språkrådet och Språktidningen presenterar årets nyordslista – den där lilla språkliga juvelsamlingen som fångar tidsandan i några tiotal ord.
Och nu är det klart: måndagen den 29 december klockan sju på morgonen släpps 2025 års lista, samtidigt på isof.se och spraktidningen.se.
För den som älskar språk är det lite som julafton efter jul – en chans att se vilka ord som vi använt, älskat, retat oss på och ibland redan hunnit tröttna på under året som gått.
Orden som berättar om oss
Nyordslistan är egentligen mycket mer än bara en lista över nya ord. Den är ett slags språklig årskrönika, ett fönster in i hur vi tänker, pratar och lever just nu. Bakom varje nytt ord gömmer sig en berättelse om förändring.
Minns du när “flygskam” gjorde entré? Det var ett tydligt tecken på att klimatfrågan rört sig in i vardagens samtal. Eller när “AI-novis” dök upp – ett ord fött ur vår nyfikenhet (och ibland förvirring) inför artificiell intelligens.
De ord som hamnar på listan behöver inte vara sprillans nya. Det viktiga är att de har fått fäste, att de används av fler och speglar något aktuellt i samhället. De är kort sagt årets språkliga avtryck.
Så väljs orden ut
Bakom kulisserna pågår ett gediget arbete året runt. Språkrådet och Språktidningen samlar in ord från tidningar, tv, radio, sociala medier – och från alla språkentusiaster som skickar in sina egna fynd. Hundratals förslag granskas, men bara runt trettio får en plats på den slutgiltiga listan.
Varje ord vägs och prövas: används det brett, är det begripligt, har det börjat leva sitt eget liv utanför sin ursprungliga miljö? Ett begrepp som mest förekommer inom en smal yrkesgrupp eller en intern chattgrupp kommer sällan med. Språket måste ha tagit steget ut i offentligheten för att räknas.
Vad kan vi vänta oss 2025?
Listan är ännu hemlig, men det krävs ingen spåkula för att ana vilka trender som påverkat svenskan i år. Teknik, AI och digitalisering har fortsatt att sätta sitt avtryck – kanske dyker det upp ord som handlar om AI-röster, automatiska texter eller robotkreativitet.
Klimatet och politiken lär också märkas, liksom de ständigt växlande internettrenderna. Svenskarna har dessutom en talang för språklig lekfullhet – ironiska uttryck, fyndiga sammansättningar och korta ord som säger mycket på lite.
En lista som väcker känslor
För Språktidningen och Språkrådet är nyordslistan inte bara en tradition, utan en möjlighet att prata om språket som levande materia. Vissa ord hyllas, andra ifrågasätts. Diskussionen blir ofta lika intressant som orden själva.
“Nyord handlar inte om rätt och fel”, brukar Språktidningens chefredaktör Anders Svensson påminna om. “Det handlar om att dokumentera det som faktiskt händer i språket just nu.”
Sätt klockan den 29 december
När klockan slår sju den morgonen publiceras hela listan – komplett med förklaringar, bakgrund och exempel – på Språktidningens och Språkrådets webbplatser. Journalister får veta mer i förväg, men ingen får publicera något innan dess.
För alla andra språkälskare blir det en högtidsstund: en chans att tillsammans upptäcka årets mest talande ord. De som speglar stora samhällsfrågor – och de som bara får oss att le igenkännande.
Kom ihåg
- Publicering: 29 december 2025, kl. 07.00
- Arrangörer: Språkrådet (Institutet för språk och folkminnen) och Språktidningen
- Syfte: Att dokumentera och sprida kunskap om nya ord i svenskan
- Hitta listan på: spraktidningen.se och isof.se
Språket står aldrig stilla. Varje nyordslista är som ett tidsdokument – full av ord som bär spår av våra samtal, vår humor och våra bekymmer.
Frågan är bara: vilket ord från 2025 tror du att vi fortfarande kommer använda om tio år? Och vilket kommer redan nästa år kännas hopplöst passé?