Vilka ord har vi älskat, överanvänt och irriterat oss på i år? Snart får vi svaret. Den 29 december klockan sju på morgonen publicerar Språkrådet och Språktidningen sin årliga nyordslista – en tradition som blivit något av ett språkligt bokslut över året som gått.
Varje lista fungerar som en sorts spegelbild av samtiden. Orden berättar vad vi har engagerat oss i, vad som oroat oss, fått oss att skratta och vilka trender som egentligen fångade vår uppmärksamhet. Det är svenskans sätt att summera året – inte i siffror, utan i stavelse och tonfall.
En älskad – och ifrågasatt – tradition
Sedan 1986 har Språkrådet, tidigare Svenska språknämnden, följt språkets rörelser med sin årliga genomlysning. Tillsammans med Språktidningen har listan på senare år blivit en självklar del av mellandagarna, ungefär som sill och nyårslöften.
Och den väcker känslor, varje gång. Vissa ord får oss att nicka igenkännande: ”Men det där säger jag ju hela tiden!” Andra känns helt främmande, som om de tillhör ett parallellt universum. Just där någonstans ligger magin – listan visar hur olika våra språkliga världar kan vara, trots att vi pratar samma språk.
Nyord betyder inte alltid nytt ord
Trots namnet behöver ett nyord inte vara nykläckt. Det kan lika gärna vara ett gammalt ord som fått ny betydelse, en fras som gjort comeback eller ett lånord som fastnat i vardagsspråket via medier, teknik eller politiska samtal.
För att kvala in krävs inte bara uppfinningsrikedom – ordet måste också ha hunnit bli igenkänt och använt i flera olika sammanhang. Vanligtvis landar listan någonstans mellan 30 och 40 ord, alltifrån lättsamma slanguttryck till ord som letat sig in i byråkraternas handlingar.
Språket som årets dagbok
Nyordslistan är mer än bara språknyheter. Den är ett slags tidsdokument. Ofta dyker där upp ord som avslöjar vilka frågor som hängt i luften – om AI, klimatet, ekonomin eller vår digitala vardag. Med varje nytt ord växer svenskans förmåga att skildra världen lite mer nyanserat.
Men för vissa väcker listan en annan fråga: förändras svenskan för snabbt? För mycket engelska, för många nymodigheter? Språkforskare brukar svara lugnande. Språket dör inte av förändring – det lever av den.
Dagen du ska skriva upp
Precis som tidigare år sker lanseringen måndagen den 29 december kl. 07.00, när både Språktidningen och Språkrådet publicerar listan på sina webbplatser:
Journalister får tjuvkika lite i förväg – men under strikt tystnad tills offentliggörandet.
Efteråt: språkfeber i sociala medier
Några av årets nya ord kommer att kännas självklara redan i januari. Andra faller snabbt i glömska. Och som alltid kommer diskussionerna: Är det här verkligen svenska? Behövs det där ordet ens? Eller är det bara språkutveckling i realtid?
Det är nästan lika säkert som att någon kommer att utse sin personliga favorit och någon annan kommer att kalla hela listan för “floskelfestival”.
Men det är just därför nyordslistan behövs. Den fungerar som en årlig väderrapport för språket – den visar inte bara hur det blåser, utan också vart vinden är på väg.
Kortfakta
- Släpps: 29 december 2025 kl. 07.00
- Arrangörer: Språkrådet & Språktidningen
- Syfte: Att spegla årets trender och nybildningar i svenskan
- Hemsidor: spraktidningen.se och isof.se
Så – vilket nytt ord från 2025 tror du kommer att stanna kvar i språket? Och vilket känns redan nu som ett kortlivat modenyck?