Varje december börjar det bubbla bland språkälskare. Sociala medier fylls av gissningar, språkpoddar spekulerar vilt – och nyhetssajterna gör sig redo. För snart är det dags: Språkrådet och Språktidningen ska presentera årets nyordslista.
Den 29 december klockan sju på morgonen, prick, släpps den på spraktidningen.se och isof.se. Då får vi veta vilka ord som egentligen fångade andan i 2025 – vilka uttryck som smög sig in i rubriker, sociala flöden och fikarumsprat och blev en del av sättet vi tänker och talar på.
En älskad språkfest med rötter i åttiotalet
Sedan 1980-talet har nyordslistan fungerat som ett slags årlig språkspegel, där varje ord avslöjar något om året som gått. Under pandemin fick vi covidpass och coronahund. När AI-boomen drog i gång dök chatbot och deepfake upp.
Men faktum är: ett ord på listan behöver inte vara sprillans nytt. Det viktigaste är att det under året har börjat användas brett, att det liksom har fått fäste i vardagen. Kanske hörde du det först i nyheterna – och plötsligt använde du det själv utan att tänka på det.
En tidskapsel i ordform
Om listan är en kalender för språkåret, är nyorden dess små tidskapslar. De fångar vad vi oroade oss för, skrattade åt och fascinerades av.
Och även om Språkrådet aldrig släpper några ledtrådar i förväg (sekretessen är nästan lika sträng som inför Nobelpriset), går det ändå att ana några teman. 2025 års lista kommer troligen att präglas av:
- AI och teknik – ord som speglar hur digitaliseringen numera genomsyrar allt från jobb till relationer.
- Klimatet – språk för hållbarhet, innovation och nya vardagsval.
- Samhälls- och livsstilstrender – hur vi arbetar, bor och umgås i en tid som förändras i rekordfart.
Bakom urvalet står Linnéa Hanell från Språkrådet och Anders Svensson, chefredaktör på Språktidningen. Tillsammans går de igenom hundratals ord, granskar trender och väger språklig relevans mot kulturell betydelse. Resultatet är lika mycket samhällsanalys som språkvård.
Mer än bara kul – en språklig årsberättelse
För många är nyordslistan en rolig tradition att läsa vid frukosten mellan jul och nyår. Men för forskare, journalister och språkintresserade är den dessutom ett dokument över vår tid. Ser man tillbaka på gamla listor blir det tydligt hur snabbt världen – och språket – förändras. Vissa ord blev klassiker, andra försvann lika hastigt som de dök upp.
Dagen D: 29 december kl. 07.00
När listan väl är ute brukar kommentarerna hagla. Folk diskuterar vad som borde varit med, skrattar åt det märkligaste ordet och spår vilka som faktiskt kommer att överleva. Några blir snabbt vardagsmat, andra glimmar till en kort stund och falnar sedan – men tillsammans berättar de historien om hur svenskan fortsätter att växa, skifta och spegla sina talare.
Kortfakta
- Publicering: 29 december 2025 kl. 07.00
- Ansvariga: Språkrådet & Språktidningen
- Hemsidor: spraktidningen.se och isof.se
- Kontakt: Anders Svensson (Språktidningen), Linnéa Hanell (Språkrådet)
Språket förändras vare sig vi märker det eller inte. Nyordslistan påminner oss om att svenskan lever – att den växer i takt med våra liv, uppfinningar och idéer.
Så frågan är: vilket ord kommer egentligen att sammanfatta Sverige år 2025?