Vi brukar tänka på interpunktion som något ganska vardagligt. Punkter, kommatecken och parenteser – små markörer som mest finns där för att hålla ordning. Men i ungas skrivande får dessa tecken ofta ett helt annat liv. De blir till röster, känslouttryck och till och med konstnärliga effekter. Bland skolbarn kan skiljetecken och emojis fungera som en egen scen där personlighet får breda ut sig.
Struktur möter stil
I en studie av 400 elever i årskurs 6 upptäckte forskare två tydliga användningsmönster:
- Praktisk funktion: Skiljetecken och rubriker strukturerar texterna. Elever markerar till exempel tidsförflyttningar med inslag som “TVÅ TIMMAR SENARE”.
- Lekfull funktion: De använder tecknen för att skapa känsla. Ett utdraget ”NEJ!!!” blir till ett rop som nästan hörs högt. Punktrader som ”……..” väcker väntan och dramatik. Emojis smyger sig in som känslomarkörer, nästan som ett nytt slags interpunktion.
Med sina experiment hittar barnen sätt att uttrycka sådant som det tryckta språket annars inte riktigt rymmer – viskningar, skratt, pirr eller förväntan.
Så föds språkförändringar
Språkförnyelse föds först ur variation. När någon provar något nytt, och andra tar efter, kan det leda till långsiktig förändring. Ungdomar står ofta i centrum för den här processen. Deras så kallade ”fel” visar sig ibland vara början på morgondagens språkbruk.
Skrik, viskningar och egna uppfinningar
- Ett dramatiskt ”NEJ!!!” ger röst åt frustration eller ilska.
- Kursiv eller versaler används för att markera tonfall.
- Ovanliga teckenföljder kan symbolisera tvekan.
När språket saknar en symbol för det de vill kommunicera hittar barnen helt enkelt på en egen lösning. Det är innovativt, och ibland visar det vilken mänsklig motor språket egentligen är.
Kommer allt detta leva vidare?
Många unga anpassar sig med tiden till mer normstyrda texter. De lämnar bort emojis och överdrivna utrop, men att de har fått testa och experimentera blir ändå betydelsefullt för deras skrivutveckling. Språk lever genom att regler tänjs, och Theres Bellander vid Stockholms universitet påpekar att just dessa utforskande försök är en del av språkutvecklingens kärna.
Slutord – och tre utropstecken!!!
Bakom den underhållande dramatiken i barns skrivande pågår alltså något mycket större. De växer in i skrivandet, testar gränser och formar sina egna uttryck. Kanske överlever vissa av de där extra prickarna in i framtiden. Kanske inte. Men deras experiment visar på något grundläggande: att språk alltid är både regler och lek.
✨ Så: Om du fick välja ett skiljetecken som speglar vem du är – vilket skulle du välja? Och använder du det kanske på ditt eget sätt?