“Äpplet faller inte långt från trädet”, “Som man bäddar får man ligga” och “Två flugor i en smäll”. Är fraserna bekanta? Gamla ordspråk och talesätt har trots allt en förmåga att smyga sig in i alla möjliga sammanhang.
Men vilken funktion fyller ordspråk och vilka är några av de äldsta, roligaste och mest populära talesätten? Följ med på en resumé över ordspråken som har en fascinerande historia i det svenska språket.
Varför använder vi oss av ordspråk och talesätt?
Ordspråk och talesätt härstammar ofta från gamla tider då de växte fram ur dåtidens samhällsförhållanden. Somliga har bibliska rötter och andra har översatts från arkaiska texter på latin. Sedermera djupt inbäddade i den svenska kulturen, använder vi oss av många än idag.
Talesätt tenderar att vara potenta och laddade med specifik mening, varför de gärna brukas för att förklara eller uttrycka en viss sak. Några av ordspråken förblir populära till stor del på sin roliga grund och kan användas för att släta över aviga situationer.
Att många gamla ordspråk och talesätt är fortsatt populära och användbara menar språkvetare har att göra med den visdom dessa fasta uttryck är laddade med. Främst om moraliska, etiska och praktiska frågor. Ordspråken är ofta pedagogiska och enkla att ta till sig, vilket gör att de smidigt följer med i generationsskiften.
En del gamla ordspråk och talesätt lever kvar i sin originalform medan andra moderniseras och anpassas till vår samtid. Ibland växer helt sonika nya fram. Tack vare att våra svenska talesätt är så pass djupt kulturellt inbäddade, fyller de enligt språkforskare minst fjorton funktioner. Bland annat kan ordspråk användas för att argumentera, trösta, kritisera och beskriva. Allra oftast används de för att kommentera något som inträffat.
Gamla ordspråk och talesätt på svenska
Flertalet gamla ordspråk och talesätt (ibland även kallat idiom) på svenska hänger samman med redskap och föremål man använde sig av förr i tiden. Dessa ordspråk fordrar därför förkunskaper om hur samhället såg ut i äldre dagar.
Språk är emellertid föränderligt och inneboende språklig mening är instabil på så vis att den kan ändras över tid. Några av svenskans gamla ordspråk och talesätt har därför skiftat mening i takt med samhällets utveckling.
- “Hänga ihop som ler och långhalm”
Ordspråkets samtida betydelse refererar till att något eller några är oskiljaktiga. Talesättet stammar från en blandning av lera och långhalm, vilken tidigare användes som ett mindre pålitligt byggnadsmaterial.
Enligt Nordiska museet användes ordspråket förr med ironisk underton, då för att åsyfta två komponenter som hänger samman utan att egentligen passa ihop.
- “När det kommer till kritan”
Ett gammalt talesätt som pekar på ett avgörande ögonblick, när något väl gäller. Äldre tiders krögare skrev ofta upp beloppet gästerna blev skyldiga under en kväll med krita på en svart tavla. Innan gästerna gick hem “kom det till kritan” – det var med andra ord dags att betala.
Ovan ordspråk ska ej blandas ihop med uttrycket “köpa på krita”, vilket betyder att handla på kredit.
- “Inte få en syl i vädret”
När andra i samtalet tar över konversationen så till den milda grad att man själv inte får in ett enda ord. Man hinner helt enkelt knappt bidra till diskussionen överhuvudtaget.
Uttrycket har att göra med redskapet syl, inom hantverk bruklig för att göra hål i olika sorters textilier. Får inte ens en tunn syl plats i samtalet (bildligt talat), är det med andra ord inte lätt att säga sitt.
- “Det gick upp ett ljus”
Innebär att man plötsligt – till synes utan förklaring – förstår något, ser ett sammanhang eller inser lösningen på ett problem.
Det finns flera olika varianter på ordspråket, exempelvis “det tänds ett Liljeholmens” (har att göra med Liljeholmens stearinfabrik grundad 1839). Samtliga åsyftar gamla tiders tillverkning av ljus – en upplysande uppfinning, om man så vill.
- “Rubb och stubb”
Betyder att ta vara på allting i ett sammanhang. Köper eller säljer man exempelvis “rubb och stubb”, köper eller säljer man allt.
Stubb är något kort och avhugget, rubb är de korta halmstråna som blir kvar på åkern efter skörd. Att ta vara på “rubb och stubb” innebär således även det som saknar direkt värde.
- “Liten tuva stjälper ofta stort lass”
Ett gammalt talesätt som visar hur små detaljer ibland får monumentala efterverkningar. Det är den lilla tuvan som blir avgörande för att sätta igång ett stort händelseförlopp.
Ordspråkets härstamning är okänt, däremot har en mer modern variant vuxit fram som lyder “Liten duva drar ofta stort lass”.
- “Små grytor har också öron”
En påminnelse om att barn är uppmärksamma och hör vad de vuxna säger. Grytan är ett gammalt kokkärl med öron som fungerar både som handtag och fästen. Precis som ordspråket gör gällande har mycket riktigt alla grytor öron – även de små.
Andra populära och roliga svenska ordspråk
Som tidigare illustrerat finns en rad anledningar till att vi använder oss av ordspråk i vardagliga konversationer. Utöver de som redan nämnts menar språkforskare att ordspråk ger oss möjlighet att kommentera en sakfråga på ett någorlunda neutralt vis.
I sin princip fungerar ordspråk som en slags “allmän sanning” när vi diskuterar och tycker till. Många populära ordspråk vi använder oss av – varav många har okänt ursprung – har onekligen även en rätt så rolig klang.
Populära ordspråk på svenska
- “Den som gräver en grop åt andra faller själv däri”: Den som planerar att åsamka andra skada blir ofta själv drabbad.
- ”Ingen rök utan eld”: Oftast finns åtminstone ett korn av sanning i ett påstående.
- “Borta bra, men hemma bäst”: Under en begränsad tidsperiod är det härligt att vara på resande fot – inget kan dock mäta sig med hemmet.
- “Gräset är alltid grönare på andra sidan”: Innebär att vi ofta jämför oss med andra vi tror har det bättre – utan att ha belägg för det.
- “Lova runt men hålla tunt”: Att ge löften man i slutänden inte kan hålla.
- “Bättre fly än illa fäkta”: Ta hellre ett steg bort från situationen om du vet att chanserna att vinna är små.
- “Äpplet faller inte långt från trädet”: När barn på olika vis tar efter sina föräldrar.
- “Man får bita i det sura äpplet”: Acceptera ett dåligt utfall.
- “Det är inte guld allt som glimmar”: En skimrande yta kan dölja sämre sidor.
- “Ett gott skratt förlänger livet”: Det gör gott för hälsan att skratta.
Roliga svenska ordspråk
- “Rik som ett troll”: Svenskt ordspråk från gamla bondesamhället där troll sades vara giriga. Åsyftar någon som lever i överflöd.
- “Han var ute och cyklade”: Den som inte vet vad den talar om. Se även besläktade “Prata i nattmössan”.
- “Ju fler kockar, desto sämre soppa”: För många inblandade kan försämra resultatet.
- “Gå som katten kring het gröt”: Undvika att exempelvis diskutera något man finner obekvämt.
- “Bättre en fågel i handen än tio i skogen”: Välja det säkra före det osäkra.
- “Slå två flugor i en smäll”: Vara effektiv och uträtta två saker samtidigt.
- “Som man bäddar får man ligga”: Det gäller att axla konsekvenserna av sitt eget handlande.
- “Man ska smida medan järnet är varmt”: Fånga upp en möjlighet innan den försvinner.
- “Nu är det kokta fläsket stekt”: Något har gått fel och det finns liten möjlighet att rädda upp situationen.
- “Det är ingen ko på isen”: Ingen fara råder just då.
- “När katten är borta dansar råttorna på bordet”: När ansvarig part inte är närvarande blir det snabbt oordning.
- “Ha rent mjöl i påsen”: Inte ha något att dölja.
Här kan du hitta fler roliga ordspråk!
Svenska ordspråk och talesätt finns det gott om – gamla som nya, populära vi hör nästan dagligdags och roliga vi fnissar åt. Ovan är endast ett smakprov, då det knappast går att räkna upp alla “på ett bräde” (se hur talesätt har en förmåga att leta sig in?).
Det viktiga att komma ihåg är att ordspråk utvecklas med tidens tand och anpassar sig till ett språk som i grunden är föränderligt. Därför förblir ordspråk och talesätt seglivade och stannar kvar i språket även när grunden skiftar.