Av: [Din författarsignatur här]
Publicerad: januari 2026
Det började med en enkel lista – men slutade som ett tidsdokument. När Språktidningen blickar tillbaka på 2025 är det inte bara siffror över klick och delningar som räknas. Det handlar om vilka ord, uttryck och språkfrågor som fick svenskarna att lyfta blicken från mobilen och faktiskt prata med varandra om hur vi pratar.
Och ja, språket engagerar fortfarande – kanske mer än någonsin.
Ett år av ordglädje och generationssprickor
Den mest lästa texten på Språktidningens webb var ”Här är svenskans bästa ord”. En artikel som snart blev något mycket större än en lista – snarare en lekfull folkrörelse. Läsarna fyllde kommentarsfält och sociala medier med sina favoriter: allt från det småputtriga kafferep till det mer dramatiska självömkan. Språkkärlek i sin renaste form.
På andra plats hittar vi en gammal favorit som tycks vägra att bli daterad: Fredrik Lindströms krönika om kronolekter. Den publicerades redan 2010 men lockar fortfarande nya läsare, år efter år. Lindström skrev om hur Sverige långsamt slipar bort de regionala skillnaderna i tal – samtidigt som avståndet mellan generationernas språk växer. Värmländska och skånska kanske möts, men tonåringarnas ”TikTok-svenska” börjar skapa helt nya barriärer.
Begreppet kronolekt, alltså hur språket speglar ålder snarare än geografi, fick dessutom ny aktualitet 2025. Årets nyord visade tydligt hur språket glider isär mellan generationerna. Ord som skibidi och six seven känns hemma i ett digitalt universum där många över 40 aldrig satt sin fot. Samtidigt dök begrepp som beredskapsodling och kulturljudzon upp — mer förankrade i klimatdebatt och samhällsfrågor.
Två världar, två språk, ett och samma land.
Språket speglar allt
Det är ingen slump att listorna över nyord alltid ligger i topp. 2025 var inget undantag. Artikeln ”Skibidi! Här är 2025 års nyord” knep tredjeplatsen, följd av listan över 2024 års språkliga nykomlingar.
Nyorden visar vart samtiden är på väg. De fångar våra stora bekymmer – klimat, beredskap, digitalisering – och våra skratt mitt i allt. En sorts språklig seismograf, som registrerar allt från världsläget till nästa meme-trend.
Språk, makt och vardagskamp
Bland årets femton mest lästa artiklar finns också flera texter som påminner om att språk inte bara är vackert – det är också makt. ”Makten går till den som kan språket” och ”Orden som ska skrivas ihop” visar att vi fortfarande bryr oss om de där detaljerna som kan avslöja vem som ”hör hemma” var. Men tonen är annorlunda nu.
Den klassiska språkpolisen verkar ha lugnat sig lite. Det handlar allt mindre om att peka ut fel och allt mer om att förstå varför språket förändras. Reglerna ses inte längre som murar att slå vakt om, utan som något levande vi alla kan prata om och påverka.
Mellan spunk och scroll
Tittar man längre ner på listan hittar man allt från ”Sverige älskar dialekter” till artikeln om Astrid Lindgrens uppfunna ord spunk. Det är nästan poetiskt – ett möte mellan barndomens lekfulla språkfantasi och nutidens snabba flöden på nätet.
Språk handlar ju ofta om just det där: en blandning av nostalgi och nyskapelse. Man vill både hålla kvar det som känns tryggt och upptäcka något nytt. Kanske är det också därför Språktidningen fortsätter locka så många – den är platsen där orden från förr möter språket från framtiden.
De 15 mest lästa artiklarna på Språktidningens webb 2025
- Här är svenskans bästa ord
- Fredrik Lindström om kronolekter
- Skibidi! Här är 2025 års nyord
- Här är orden som bygger bo i svenskan – 2024 års nyordslista
- Böckerna du borde läsa i sommar
- Engelskan – hot eller influens?
- Här är 20 största språken i Sverige
- ”Vi har tre olika uttal” – Jenny Öqvist om stockholmska
- Här är fulaste orden i svenskan
- Därför är det så ont om q
- Sverige älskar dialekter
- Här är Sveriges 100 största språkhändelser
- Orden som ska skrivas ihop
- Makten går till den som kan språket
- Spunk – Astrid Lindgren skrev själv om hur hon hittade på ordet
Språket som livstecken
Att 2025 års mest lästa artikel handlar om svenskans bästa ord – och den näst mest om generationsspråk – säger en del. Vi använder inte bara språket för att kommunicera, utan också för att spegla vilka vi är.
Språket lever inte vid sidan av livet. Det är livet, i ständig rörelse – från ordlekar till nätfenomen, från tradition till nyspråk.
Så, vilken av Språktidningens artiklar talade mest till dig? Och vilket ord hoppas du hamnar överst på listan nästa år?