Om du någon gång har svettats över ett semikolon, skrivit ett sms utan punkt på slutet för att inte verka sur, eller funderat på när det egentligen passar med tre prickar… då är du inte ensam. Faktum är att våra skiljetecken – de där små symbolerna vi ofta tar för givna – är laddade med mycket mer känslor och betydelser än vi kanske tror.
Nu har svenskarna sagt sitt i frågan: vilket skiljetecken gillar vi mest? Och det visar sig att den enklaste av dem alla, punkten, fortfarande står stadigt överst på listan. Men det är långt ifrån hela historien.
En liten prick med stor makt
Det är ingen överdrift att kalla punkten för språkets ryggrad. Den där lilla pricken som på ett tyst och bestämt sätt talar om att “nu är det slut på meningen”, att det är dags att andas ut – eller andas in inför nästa tanke. En ny undersökning från Novus, gjord på uppdrag av Språktidningen, visar att 18 procent av svenskarna tycker att punkten är det bästa skiljetecknet.
Anders Svensson, chefredaktör på Språktidningen, förklarar varför:
“Punkten är det skiljetecken som är svårast att klara sig utan.”
Och det stämmer ju. Vi kan hoppa över komman, ta en genväg runt kolon eller låtsas som att parenteser inte finns – men skriver vi utan punkt blir det snabbt kaos.
Men varför skrämmer punkten de unga?
Trots sin praktiska nödvändighet har punkten fått dåligt rykte bland yngre. Bland 18–34-åringar är bara 12 procent på punktens lag – den uppfattas nämligen ofta som kylig, till och med lite arg, när den dyker upp i sms och chattar.
Tänk dig ett meddelande som bara säger: “Okej.”
Känns det lite stelt? Lite surt? Ja, många läser in en ton där – som att personen kanske är irriterad, eller att något är fel. Medan “Okej” utan punkt låter mer öppet, nästan som att det ler lite.
Det här visar hur mycket vi har börjat läsa känslor i skiljetecken – något som tidigare mest handlade om grammatik har nu fått en emotionell dimension. Särskilt i digitala samtal, där vi inte hör tonlägen men ändå vill känna in stämningen.
Utropstecknet – känslornas kung… eller?
På andra plats i undersökningen, tätt efter punkten, hittar vi utropstecknet – 17 procent av svenskarna gillar dess kraftfulla uttryck. Det är kanske inte så konstigt. Ett “Grattis!” eller “Kom hit!” säger ju mycket mer än samma ord utan pumpen på slutet. Utropstecknet är språkets motsvarighet till att höja rösten eller vinka med armarna – det skapar energi.
Men samtidigt: ett överdrivet användande kan snabbt kännas som att man ropar i onödan. Svår balansgång, alltså.
Semikolonet – den intellektuelles vän
Om utropstecknet är känslofylld show, då är semikolonet självsäker finess. Trots att bara 7 procent av alla svenskar har det som sin favorit, visar undersökningen att det är populärt bland studenter – hela 19 procent.
Det är lätt att förstå varför. Det är inte många som vågar slänga in ett semikolon i en mening utan att tänka efter först – det kräver eftertanke, och kanske också en viss stilmedvetenhet. Som Anders Svensson säger:
“Eftersom reglerna för att använda semikolon ses som svåra blir det ett skiljetecken för språkliga finsmakare.”
Med andra ord: du använder det inte för att du måste – du gör det för att du vill. Det signalerar kontroll, självsäkerhet och ibland: “Jag har faktiskt läst några böcker i mitt liv, tack så mycket.”
Mellanradernas tysta språk
Men kanske är det mest överraskande resultatet ändå att så många – hela 32 procent – svarade att de inte har någon favorit alls. Inte för att de inte bryr sig, utan kanske för att vi så sällan verkligen tänker på skiljetecken. De bara finns där, styr rytmen i våra texter utan att kräva uppmärksamhet.
Samtidigt väljer:
- 15 procent kommatecknet
- 9 procent tre punkter (…)
- 3 procent frågetecknet
Kanske som ett tecken på nyfikenhet eller ständig förvirring?
Och sedan har vi tankstreck, parenteser och kolonet på några blygsamma procent vardera. Inte direkt publikfavoriter, men ändå oumbärliga i rätt kontext.
Vad våra skiljetecken visar om oss själva
Är du punktperson – stabil, strukturerad, trygg med avslut? Eller gillar du kanske utropstecken – energisk, spontan, lite dramatisk? Eller så är du den typ som använder semikolon där de flesta hade tagit en punkt, vilket säger något om din känsla för nyanser, kanske till och med din bildning.
Oavsett preferens visar den här lilla undersökningen något större: att språket är en levande varelse, som förändras med tiden, tekniken – och oss själva. Och att något så enkelt som ett skiljetecken kan säga mycket om hur vi uttrycker oss, hur vi vill bli uppfattade, och hur vi tolkar varandra.
Så nästa gång du funderar på om du ska sätta en punkt, en smiley eller ett utropstecken i ditt meddelande – tänk en extra gång. Du skickar nämligen mer än bara ett meddelande; du skickar en liten bit av dig själv.
📊 Hela listan: Svenskarnas favoritskiljetecken
- Punkt – 18 %
- Utropstecken – 17 %
- Kommatecken – 15 %
- Tre punkter (…) – 9 %
- Semikolon – 7 %
- Tankstreck – 5 %
- Frågetecken – 3 %
- Parentes – 2 %
- Kolon – 2 %
- Vet ej – 32 %
🖋️ Kanske är det inte bara vad vi skriver som räknas – utan också hur vi pausar, betonar, kantar det med känsla. Skiljetecknen, de små tysta karaktärerna i vårt språk, är ibland mer avslöjande än tusen ord.