Tänk dig att du sitter i ett universitetsklassrum i Bergen eller Oslo. Framför dig står en professor som växlar mellan norska och engelska – med lätthet, men också med en tydlig medvetenhet. Det är precis det här som Norges nya språkprojekt handlar om: att hålla norskan levande och relevant även inom de mest avancerade delarna av samhället.
Två av landets största universitet, i Bergen och Oslo, håller just nu på att bygga upp egna centrum för norskt fackspråk – språkets mer tekniska och specialiserade sida. Bakom satsningen står Norges forskningsråd, som finansierar projektet under åtta år. Idén växte fram ur den norska regeringens språkpolitiska program från 2023, ett svar på en växande oro: att engelskan – stark, global och allt mer närvarande – ska tränga undan norskan i forskning, teknik, medicin och juridik.
Språket som bär kunskap
Fackspråk kanske låter torrt, men det är i själva verket en av språkets mest levande delar. Det handlar om de ord och begrepp som formar hela yrkesvärldar: juristens “rettskilder”, IT-expertens “nettverksprotokoller”, läkarens “patologiske prosesser”. Det är genom dessa ord som yrken kommunicerar – och tänker.
När forskare enbart publicerar på engelska, försvinner bit för bit av den norska terminologin. Begrepp får andra nyanser, tankesätt förändras, och till slut kan ett språk tappa förmågan att uttrycka vissa idéer på sina egna villkor. Det är den här “tysta översättningen” som gör språkpolitiker och forskare oroliga.
Två språk – sida vid sida
Ett nyckelord i den norska strategin är parallellspråkighet. Det betyder inte att norskan ska konkurrera med engelskan, utan att de två språken ska kunna existera tillsammans, var och en med sitt syfte.
På engelska kan forskaren skriva sin artikel, diskutera teorier på internationella konferenser och nå ut i världen. Men på norska ska hen kunna undervisa, förklara och debattera. Båda språken behövs – men på olika sätt.
Det handlar om att norskan ska vara tillräckligt stark för att fungera som ett språk för kunskap, inte bara för vardagssamtal.
Demokrati i språket
Bakom satsningen finns också en demokratisk tanke. När tekniska och vetenskapliga samtal flyttar över helt till engelska, riskerar de att stänga ute stora grupper: studenter, yrkesverksamma, beslutsfattare – och i förlängningen, hela samhället.
Språk formar inte bara vad vi säger, utan hur vi förstår världen. Att kunna tala om bioteknik, klimatforskning eller juridik på norska innebär att kunna tänka om dessa ämnen på norska sätt, med norska perspektiv.
Norge har länge varit ett föregångsland i språkfrågor, med en unik balans mellan bokmål och nynorska. Satsningen på fackspråk är egentligen bara nästa steg – ett försök att rusta språket för framtiden, för det globaliserade 2030-talet där engelskan är stark, men där den egna rösten fortfarande är viktig.
Vad händer nu?
De nya centren vid universiteten i Bergen och Oslo ska bland annat:
- utveckla metoder för att stärka norsk terminologi,
- kartlägga hur fackspråk används i universitet, myndigheter och näringsliv,
- undersöka engelska inflytanden i norskt akademiskt språk,
- och skapa verktyg för hållbar parallellspråkighet.
Resultaten ska ge vägledning till språkpolitiken och fungera som stöd för universitet, skolor och företag i hela landet.
Kort sagt
- Norge lanserar ett åttaårigt nationellt program för norskt fackspråk, med centrum vid universiteten i Bergen och Oslo.
- Målet är att stärka norskan i akademi och yrkesliv – i balans med engelskan.
- Initiativet kommer från regeringens språkpolitiska handlingsprogram från 2023.
- Fokus ligger på parallellspråkighet och bevarandet av norska begrepp inom olika professionella fält.
En sista tanke
Att stärka fackspråket är egentligen att stärka sättet vi tänker på. För utan språk – inget kunskapssamhälle. Och kanske är det just här framtidens språkpolitik börjar: inte i regler och paragrafer, utan i varje ord som forskare, studenter och yrkesverksamma väljer att använda, dag för dag.
Vilket fackspråk i ditt eget språk tycker du borde få en nystart?