Innan dagens emojis och direktmeddelanden fanns vykortet – ett charmigt och tillgängligt sätt att kommunicera, fyllt av personlighet och värme. Kring sekelskiftet blev det ett massfenomen i Sverige.
Hur tidsandan kring sekelskiftet skapade ett socialt fenomen
Under år 1903 skickades över 43 miljoner vykort bara i Sverige. Det var ett enkelt och snabbt sätt att hålla kontakt med vänner, familj och nya bekantskaper. Ann-Catrine Edlund, språkforskare vid Mittuniversitetet, beskriver det som dåtidens sociala medier – snabbt, vardagligt och inkluderande.
I vykortets lilla ruta jämnades skillnaderna mellan människor ut:
- Alla skrev, oavsett utbildning.
- Stavfel och grammatiska missar var vanliga men accepterade.
- Det viktiga var att kommunicera.
“Det fanns inga krav på korrekt svenska. Många skrev med bristande grammatik eller stavning – men de skrev ändå,” säger Edlund.
Vardagsprat på baksidan
Det viktiga var inte bara mängden vykort utan innehållet. Människor delade:
- Kaffeinbjudningar
- Födelsedagsgratulationer
- Korta kärleksbrev
- Enkla semesterhälsningar
Och postgången var imponerande snabb – ibland kom svar samma dag!
Ett kuriosafenomen var “vybyte” – en slags analog dejting genom anonyma annonser där unga, som Frida från Härnösand, kunde få tiotals svar från nyfikna friare.
Ett språk utan regler – men fullt av känslor
Vykorten hade ett språk som var:
- Ledigt och spontant
- Ofta utan skiljetecken
- Fullt av känslor och hemliga koder
Det liknade dagens sms eller chattar mer än klassiska brev. Det blev ett folkligt uttryck för kärlek, vänskap och identitet.
”Precis som vi i dag behöver digital kompetens, behövde man då kunna skriva för att vara aktiv i vykortskulturen.”
När bilder blev ett fönster mot världen
Vykortens bildspråk var revolutionerande. Plötsligt kunde man se fjäll, städer och mode – direkt i brevlådan. Det ledde till:
- En stärkt lokal och nationell identitet
- En ökad spridning av visuella normer
Debatten om vykortsraseri kan kännas igen i vår tid, där liknande frågor ställs om skärmtid och sociala medier.
Ett kulturarv vi nästan glömde
Under lång tid har vykort mest betraktats för sina bilder. Men texterna avslöjar en skiftande vardag, med känslor, tankar och korta berättelser som speglar en tid i förändring.
Edlund och historikern Carola Nordbäck jobbar nu med att bevara detta kulturarv i projektet Vykortens berättelser om det moderna. Över 5 000 vykort har digitaliserats via Mittuniversitetet och Digitalt Museum.
Kanske är vykortet mer relevant än vi tror?
I en värld av snabb kommunikation på skärmar, påminner vykortet oss om något viktigt:
- Att lägga tid på orden
- Att uttrycka sig genuint
- Att vårda kontakt och relationer
Kanske är det dags att skriva ett riktigt kort igen, med bläck och papper. Ett skyddat ögonblick i en annars stormig digital värld.
Vilket är det mest minnesvärda vykort du fått – eller skickat? Kanske är det just nu tid att skriva ett nytt.