Det kan tyckas som en liten sak — en ny skylt här, en ny adressrad där. Men namn rymmer historier, och när Jokkmokk nu officiellt byter Lappstan mot det samiska Gielas, handlar det om mer än bara bokstäver på en karta.
Efter fem år av diskussioner har Lantmäteriet satt sitt sigill: området som en gång kallades Lappstan heter från och med nu Gielas. Även gatan som bar det gamla namnet, Lappstavägen, döps om och blir Gielasvägen.
Förslaget kom från Miljöpartiet i kommunen, med argumentet att ordet lapp inte längre hör hemma i moderna sammanhang. Det är både föråldrat och, enligt Svenska Akademiens ordbok, starkt nedsättande. Men beslutet är inte bara en språklig uppdatering. Det är också en sorts återupprättelse.
Ett namn som fanns där först
Namnet Lappstan har länge funnits på orten, precis som på många andra platser i Norrland och norra Finland. Ofta tillkom de under 1600- och 1700-talet — som kalla, byråkratiska markeringar över områden där samer levde och handlade.
Men i Jokkmokk fanns redan innan dess ett annat namn: Gielas. På lulesamiska betyder det ”svagt kupig tallhed”. Så i själva verket handlar det inte om ett nytt namn, utan om att ta tillbaka något som en gång trängdes undan.
När ord bär historia
Ordet lapp har länge haft en kolonial klang. I dag är det tydligt markerat som olämpligt i officiella ordböcker och dokument. På senare år har därför flera kommuner och myndigheter börjat ersätta gamla beteckningar med samiska namn — namn som inte bara är neutrala, utan också djupt rotade i platsens egen berättelse.
Att sätta upp en ny skylt kan verka som en liten handling, men namn på platser är mer än praktiska riktmärken. De är kulturella minnesmärken. När Lappstan blir Gielas förskjuts berättelsen från något påklistrat, externt, till ett namn som växt fram inifrån.
En rörelse som syns över världen
Jokkmokk är inte ensamt om den här förändringen. I Norge har många fjäll och orter återtagit sina samiska namn. På Nya Zeeland står maoriska namn allt oftare sida vid sida med engelska. I Kanada lyfter man fram ursprungsbefolkningens namn i officiella kartor. Och i Sverige ser vi samma sak i till exempel Kiruna, där parallella samiska gatunamn i dag syns på skyltarna.
Det här är en del av något större — en vilja att låta språket spegla mer av historien, identiteten och de röster som länge trängdes undan.
Vad det betyder för Jokkmokk
För många invånare innebär namnbytet mest praktiska detaljer: en ny adressrad på kuvertet, nya skyltar som ska beställas. Men för samebyarna och för det samiska språket är steget betydligt större. Det är en påminnelse om att deras språk och deras historia hör hemma även i den offentliga vardagen.
Att Gielas nu syns på kartan är en påminnelse om att språk kan hela, reparera och återuppväcka det som en gång osynliggjordes.
Kortfattat
- Lappstan i Jokkmokk heter nu Gielas, enligt beslut från Lantmäteriet.
- Skälet är att ordet lapp uppfattas som nedsättande och ålderdomligt.
- Gielas är det ursprungliga samiska namnet, med betydelsen ”svagt kupig tallhed”.
- Bytet är en del av en större rörelse där samiska namn återintroduceras i det offentliga rummet.
Att fundera på
Hur skulle din egen hemort kännas om de äldsta, ursprungliga namnen kom tillbaka på skyltar, kartor och i vardagligt tal?
👉 Vill du att jag bygger vidare till en längre text där vi gör en resa genom fler exempel på namnbyten runtom i Sápmi och Sverige, för att se helheten i den här rörelsen?