Framåt i politiken – hur ett slitigt ord tappade sin kraft och formar vårt sätt att tänka

När svenska partiledare intar scenen finns det ett ord som nästan alltid gör entré: framåt. ”Vi ska ta Sverige framåt.” Orden ligger där som ett tryggt mantra. Men vad betyder de egentligen idag – och kan metaforen fortfarande bära någon verklig kraft?

Framåt som autopilot

I vardagen beskriver ”framåt” bara en riktning. Men i politiken har ordet fått rollen som symbol för utveckling, modernitet och optimism. Det är enkelt och omedelbart begripligt, men också alltför slitet. Forskare inom språk och kognition menar att vi tänker i riktningar just för att vår kroppsliga erfarenhet bygger på dem. Precis därför har ”framåt” blivit så urvattnat – det är för självklart, för lätt att förstå.

Den slitna retoriken

När samma fras återkommer i tal efter tal, oavsett partifärg, sker något märkligt. Orden som var tänkta att inspirera blir tomma klyschor. Politiker vill vara tydliga och undvika riskabla bilder, men resultatet är ofta ord som inte längre väcker någon känsla. En riktig metafor ska öppna en ny tankevy – inte kännas som en mall.

När språket begränsar tänkandet

Om framtiden alltid beskrivs som en rörelse framåt blir alternativen osynliga. Att stanna upp, vända om eller skapa något helt nytt ryms inte i berättelsen. Men med andra metaforer kan politiken få nya klanger:

  • Ett land som växer som ett träd, rotat men alltid förgrenande.
  • Ett samhälle som vävs ihop, med styrkan i sammanhållningen.
  • En framtid som hittar hem, snarare än bara rör sig framåt.

Varför det verkligen spelar roll

Språket vi hör dagligen formar också våra tankar. När ett ord blir bakgrundsbrus slutar vi reflektera över det. Därför blir det nästan revolutionerande när något nytt sägs – plötsligt uppstår en bild vi inte redan slitit ut. Som Podolšaks forskning visar är det då vi börjar tänka på riktigt.

Kanske är det dags för våra politiker att våga mer – att tala om Sverige som något levande, föränderligt och oförutsägbart. Förändring börjar inte bara i handlingar, utan i de bilder vi väljer när vi beskriver världen.

Frågan är: vilken metafor vill du själv höra nästa gång någon säger att ”Sverige måste framåt”?


Posted

in

by

Tags: