De ord som tillsammans utgör ett helt eget språk fungerar likt andra levande organismer. Orden är celler som samverkar för att möjliggöra kommunikation. Byggstenar till ett i sin tur föränderligt språk. I grunden är och blir språk därför aldrig “färdigt”.
Här tar vi itu med frågan hur många ord det faktiskt finns i svenska språket. Vilka parametrar är avgörande för antalet ord i ett språk? Vi bjuder in till lingvistiklektion.
Vilka bestämmer hur många ord det finns i svenska språket?
Hur många ord det finns i svenska språket har långt ifrån ett enkelt facit. Frågan är avhängig av en uppsjö faktorer – och beroende på hur den ställs och var man söker svar, varierar utfallet.
Svenska Akademien instiftades 1786 av Gustav III med syftet att värna om det svenska språket – både ur ett språkvetenskapligt samt ett litterärt hänseende. Akademien tillhandahåller i huvudsak tre grupperingar för det svenska ordförrådet:
- Svenska Akademiens ordlista (SAOL): Om ordens uttal, stavning, böjning, stil och betydelse.
- Svensk ordbok (SO): Modern svenska med tyngdpunkt på ordens betydelse och användning med historisk bakgrund. Illustreras med exempel.
- Svenska Akademiens ordbok (SAOB): Svenska ordförrådets utveckling sedan Gustav Vasas tid.
Vidare finns också Svenska Akademiens grammatik (SAG) och Svenska Akademiens språklära (SAS). Lexikografer kallas de som arbetar med att ta fram ordböcker och underhålla dem.
Svenska Akademien beskriver själva att de arbetar för “ett gemensamt, rikt och levande språk som alla ska ha möjlighet att bruka och utveckla.”
Det är emellertid inte så simpelt som att enbart Svenska Akademien bestämmer hur många ord det finns i svenska språket. I beaktande behöver vi exempelvis även ta nyord och lånord. Alla ord har heller inte letat sig in i ordboken (SAOB), beroende på när redigeringen för vissa bokstäver avslutades.
Vad Svenska Akademien däremot gör, är att ta ställning till vilka ord som tillhör det svenska ordförrådet och allmänspråket. Därför kan frågan hur många ord det finns i svenska språket, besvaras med deras mått mätt.
Vad är ett ord? – Varför det har betydelse för hur många som finns i svenska språket
Frågeställningen hur många ord det finns i svenska språket tar avstamp i vad vi avgränsar som ord. Närmare bestämt själva definitionen av “ett ord”. I det ställningstagandet tas hänsyn till flera variabler:
- Nyord och “trendord”: Språktidningen och Språkrådet tar varje år fram en nyordslista. År 2024 letade sig bland annat “slop” (undermåligt AI-genererat innehåll) och “tiktokifiera” (att skapa klickbart innehåll) in. Anses dessa ord numera tillhöra det svenska ordförrådet? Eller är de alltför efemära?
- Lånord: Till följd av täta kontakter mellan Norden och de brittiska öarna har vi många lånord från exempelvis engelskan. Se träna (från train ‘öva; släpa’ ), mobil (från mobile), hamburgare (från hamburger, förkortning av hamburger steak), och så vidare. Även lånord från tyskan, franskan och till och med latin är vanliga i svenskt tal och skrift. Anses de därför tillhöra svenska språket?
- Homonymer: Ord med flera betydelser. Ta till exempel ordet “mina” – “han gick på en mina” eller “det är mina saker”. Fil – “kom ihåg att köpa fil” eller “han körde i fel fil”. Räknas det som ett eller flera ord?
- Sammansättningar och ordböjning: Sammansättningar av ord – springnota, rödgrön, apelsinchoklad, med (mycket) mera – ökar antalet ord i avsevärd mängd. Och är “hund” och “hundens” flera ord? Variation av ords form spelar också in.
- Regionala uttryck och slang: Hör dialekt- och slangord till “det svenska språket”? “Tjena”, “najs”, “grymt” och så vidare. Vissa av dem är dessutom homonymer (se ovan).
- Ett ords tillblivelse och frekvens: Hur blir ett ord till? “Finns” ett ord när någon börjar använda det i sin närmaste krets? Eller måste det användas ett visst antal gånger för att räknas?
- Äldre ord: “Finns” ord (i modern svenska) som numera mest lever kvar i gamla romaner?
- Stavning: Ord kan stavas på fler än ett sätt – se till exempel hisnande eller hissnande. Är det ett eller flera ord? Hur är det med överlag och över lag? Listan kan göras lång.
Ovan parametrar spelar samtliga in i avgörandet hur många ord det finns (och anses finnas) i svenska språket. Beroende på om vi räknar homonymer som ett eller flera ord, inkluderar lånord samt nyord – och så vidare – ökar eller minskar det svenska ordförrådet.
Hur många ord finns i det svenska språket enligt Svenska Akademien?
Med andra ord (ingen ordlek avsedd) är frågan som rör omfattningen av det svenska ordförrådet en mångfasetterad sådan. Vad vi däremot kan besvara med relativt stor pricksäkerhet, är hur många ord som finns i det svenska språket utifrån Akademiens arbete.
- Svenska Akademiens ordlista (SAOL) är inne på sin fjortonde upplaga (2015). Innehåller cirka 126 000 nusvenska ord.
- Svensk ordbok (SO) förfogar över cirka 65 000 uppslagsord (2:a upplagan, 2021).
- Svenska Akademiens ordbok (SAOB) innehåller uppskattningsvis hela 490 000 uppslagsord.
Alla ord i svenska språket får inte plats i ordböckerna. Enligt Institutet för språk och folkminnen (Isof) saknas många sammansättningar, termer, fackord, slangord och ålderdomliga ord.
Redaktionen av lexikografer väljer ord till ordböckerna beroende på användningsområde och hur ofta orden används. Ord rensas och läggs sålunda till i och med nya utgåvor av SAOL.
Hur många ord tillkommer i nyordslistan i svenska språket?
Språkrådet och Språktidningen tar fram den årliga listan utifrån flertalet kriterier. Antingen har orden “fötts” under året som gått eller ökat i bruk, enligt SVT. Nyordslistan menas även spegla den generella samhällsutvecklingen.
2024 innehöll nyordslistan 32 stycken ord.
Hur många ord finns i det egna ordförrådet?
Nära besläktad med funderingen hur många ord finns det i svenska språket?, är hur många ord ens eget ordförråd innehåller. Det går naturligtvis inte att mäta med ett instrument – men mängden man läser har påvisad effekt på det individuella ordförrådets storlek. I synnerhet om man konsumerar text från olika tidsepoker och inom olika ämnesområden.
Till syvende och sist – Hur många ord finns det i svenska språket?
Språk är – precis som vi var inne på redan i början – i sig en levande organism. Celler dör, delar sig och bildar nya celler. Det är en naturlig del av kroppens kvalitets-och renhållningssystem. Förenklat är det en analogi vi kan applicera på språket.
Det föränderliga språket
Vi har lärt att hur många ord det finns i svenska språket inte har ett fast svar. Snarare beror det på en mängd olika faktorer – exempelvis vad som räknas som ett ord. Användningsfrekvens och om ordet fyller en lucka i språket spelar också in.
Varje år letar sig nya ord in i språket, liksom lånord vi adapterar till vårt eget språkbruk. Dessa påvisar utmärkt hur ett språk är benäget att skifta med tidens gång. En av språkets grundsatser är just dess föränderliga natur.
Ord och språk är inte skrivna i sten, utan förändras i takt med samhällsutvecklingen. Att säga hur många ord det finns i svenska språket, kan inte ens den mest erfarne lexikografen svara på.
Antalet ord i det svenska språket
Vi må inte kunna fastställa exakt hur många ord det finns i svenska språket. Svenska Akademien står dock till buds med en god måttstock. Akademien månar trots allt om det svenska allmänspråkbruket och väger noggrant in vilka ord de tar med.
Deras mer koncentrerade ordlista (SAOL) svarar sålunda att det finns ungefär 126 000 ord i det svenska språket. Frågar vi SAOB är det upp emot 500 000. Varken SAOB eller SAOL ger emellertid ett uttömmande svar, vilket vi genomgående har kommit underfund med.
Ord kommer och går, medan språket oundgängligt består. Hur många ord det finns i svenska språket har inte samma svar idag som imorgon – men det är med all säkerhet en spännande utveckling att följa.