Varje december händer något som får språkälskare att vässa pennorna och trycka på uppdatera-knappen lite oftare än vanligt. Nej, det handlar varken om en ny grammatikregel eller rättstavningsdebatt – det är dags för årets nyordslista från Språkrådet och Språktidningen.
Den 29 december klockan sju på morgonen släpps listan över orden som på något sätt fångade Sverige under året som gått. Det är som ett foto av språket – ett ögonblick från vår gemensamma vardag, förpackad i ord.
Vad är egentligen en nyordslista?
Till ytan ser den kanske ut som en enkel lista över trendiga uttryck. Men under ytan rymmer den mycket mer. Nyordslistan är en sorts språklig årskrönika, där varje nytt ord berättar en liten historia om samtiden.
Orden som hamnar där är ofta födda ur aktuella händelser, kulturfenomen eller teknikskiften. De kan handla om stora frågor som klimat och identitet, eller om de små men charmiga detaljerna i vardagen som får nya namn.
Och det handlar inte om att någon sitter på ett språkakademiskt kontor och bestämmer vilka ord som “får” användas. Tvärtom – Språkrådet, med nyordsredaktören Linnea Hanell i spetsen, vill bara dokumentera hur svenskan faktiskt används just nu.
Så hittar man årets nyord
Kandidaterna till listan kan dyka upp nästan var som helst – i tidningsrubriker, sociala medier, poddar och ibland direkt från människor som skickar in egna förslag.
Men det räcker inte att ett ord trendar i några dagar. För att platsa krävs att det faktiskt börjar användas brett och naturligt. Det ska kännas som ett ord som har kommit för att stanna, eller åtminstone för att leva sitt eget lilla liv i språket ett tag.
För varje nykomling som väljs ut skriver redaktörerna en kort förklaring: vad betyder ordet, var kommer det ifrån och varför har just det här ordet fäst?
Orden som speglar vår tid
Än så länge är listan för 2025 förstås hemlig, men man kan ju alltid gissa. Förra året dominerade samtalen om AI, klimatet, arbetslivets förändring och olika sätt att uttrycka identitet och tillhörighet. Mycket talar för att samma teman rullar vidare.
Kanske får vi nya sätt att tala om artificiell kreativitet? Eller om energi, hållbarhet och den digitala vardag som ingen längre riktigt kommer undan. Och någonstans på TikTok eller i en Discord-chatt har säkert redan ett nytt slangord fötts som vi snart alla kommer använda utan att tänka på det.
En lista full av minnen
Det är just det som gör nyordslistan så speciell – den är som en tidskapsel. Orden som känns självklara i dag kan kännas nostalgiska om några år.
Titta bara tillbaka på tidigare listor:
- “selfie”
- “mensaktivist”
- “flygskam”
De var en gång sprillans nya, nästan exotiska. Nu finns de i alla ordböcker – och i våra konversationer.
Den 29 december smäller det
När klockan slår sju på morgonen den 29 december kan du gå in på
spraktidningen.se eller
isof.se och läsa hela listan.
Bakom den står som vanligt Språktidningen och Språkrådet – och för frågor eller kommentarer finns Anders Svensson från Språktidningen och Linnea Hanell från Språkrådet redo att svara.
Tills dess återstår bara att spekulera: vilket ord fångar 2025 bäst? Blir det något om AI, klimatet – eller kanske något helt oväntat från popkulturen?
En sak är säker: språket hittar alltid nya vägar.