Sommaren 2025 har språket seglat upp som ett av de mest omdiskuterade ämnena världen över. Från Tornedalens skogskanter till Vita huset och Londons butiksgator har språket blivit en kampplats för identitet, makt och symbolpolitik. Orden själva står i centrum – omstridda, älskade och fyllda av laddning.
När Kalle Anka blir Antti Ankka
I Tornedalen jublar många över att Kalle Anka & Co nu ges ut på meänkieli för första gången. Här bär han namnet Antti Ankka, uppkallad efter 1600-talspoeten Antti Mikkelinpoika Keksi. Bakom projektet står Linnea Huhta och Maria Vanhapiha Bergström som beskriver utgivningen som en dröm som äntligen blivit verklighet.
Samtidigt får Institutet för språk och folkminnen regeringens uppdrag att utveckla språkteknologi för meänkieli, vilket ska säkra språkets digitala framtid.
Namn som väcker känslor
Internationellt pågår strider om namn och dess symbolvärde:
- Donald Trump vill återinföra sportlagsnamn som Washington Redskins och Cleveland Indians.
- I Storbritannien förlorade matkedjan Iceland Foods en nio år lång rättstvist mot Island.
- Republikaner i USA vill döpa om John F. Kennedy Center till Melania Trump Center.
- I Manchester får butiken Aldi behålla det dialektala namnet Aldeh efter positiva reaktioner.
När politiken styr orden
Vissa länder tar språkpolitiken ett steg längre:
- I Ryssland förbjuds vissa engelska lånord och alla företagsnamn måste skrivas med kyrilliska bokstäver.
- Kirgizistan kräver att minst 60% av medieinnehållet är på kirgiziska och visuellt dominerar ryskan.
- I Tyskland förbjuds könsneutralt språk i myndighetstexter, och formella hälsningen ”Sehr geehrte Damen und Herren” återinförs.
- Köpenhamns tunnelbana återgår till danska uttal på alla stationer, även i engelska utrop.
Svenskarna och läsandet
Ny statistik visar att den långvariga nedgången i bokläsning i Sverige ser ut att ha stannat av, medan ljudböcker når rekordnivåer. Liberalerna föreslår minst 100 timmars högläsning per år i förskolan.
En Sifo-undersökning avslöjar skillnader i kännedom om hbtqi-begrepp – vanliga termer förstås av de flesta, men ord som ”intersex” och ”agender” är mindre kända och används mer sällan.
Dialekt och identitet
I Sommar i P1 berättar Lennart Jähkel om hur han som barn tvingades tvätta bort sin norrländska dialekt, något han idag ser som en förlust för mångfalden. Humoristen Axel Åhman lyfter hur finlandssvenska dialekter reduceras till ”muminsvenska” trots sin rika historia.
Språk på liv och död
Älvdalskan är återigen på agendan. Språkvetaren Adam Horn anklagar staten för att låta språket dö utan att ge det samma stöd som andra minoritetsspråk.
I Australien riskerar Australian National Dictionary Centre att läggas ner, vilket skulle hota bevarandet av unika australiensiska ord.
Kort sagt: Sommaren 2025 visar att språk inte bara är kommunikation – det är också politik, affärsstrategi, identitet och känslor i ett och samma ord.