Tänk dig att du sitter hemma, tittar på en politisk debatt på TV, och en politiker säger något i stil med “Vi måste få ordning i förorterna.” Det låter kanske ganska rimligt, till och med rationellt. Men för vissa lyssnare bär den där meningen betydligt mer än vad som sägs på ytan.
Det här är vad forskare från Göteborgs universitet kallar “hundvissling” i politiken – en form av kodspråk som riktar sig till en viss grupp, även om det låter neutralt för resten av publiken.
Ordet “hundvissling” kommer från just det – hundvisslor. De avger ljud som bara hundar kan höra. På samma sätt använder politiker uttryck som låter oskyldiga i det offentliga samtalet, men som för vissa bär med sig en tydlig ideologisk signal.
I en ny studie har språkvetare tagit sig an just det här fenomenet. De tittade närmare på ord och fraser som används i svensk politik, och hur budskap kan färdas under radarn. Det visar sig att det ligger en hel del strategi bakom vad som till synes bara låter som politiskt småprat.
Förortsgäng eller invandrargäng – vad hör du?
Ta ordparet “förortsgäng” och “invandrargäng” som exempel. “Förortsgäng” fungerar i den breda väljarskaran. Det låter mindre laddat, mer strukturellt – handlar det om platsen snarare än personerna?
Men för vissa är det uppenbart vad som egentligen menas. Ordet blir en signal för att prata om invandring och kriminalitet utan att säga det rakt ut. Det är alltså inte slumpen som styr ordvalet – det är politik på avancerad nivå.
Forskarna visar hur sådana uttryck fungerar som kodade budskap. Inte för att lura folk, utan för att tala till dem som redan förstår mellan raderna, samtidigt som man undviker att skrämma bort den större massan.
När språket blir en balansakt
Politiker vill nå så många väljare som möjligt. Det gäller att tala tydligt – men inte för tydligt. Hundvissling är ett smart retoriskt grepp: budskapet ska höras av rätt öron, men inte skapa för mycket uppmärksamhet hos andra.
Universitetsstudien visar att det här tricket inte är unikt för ett visst politiskt läger. Många associerar det med högerpartier, särskilt när det gäller tuffare tag kring migration eller brott. Men vänstersidan har sina egna varianter, med fraser som “social rättvisa” eller “solidarisk klimatpolitik”. Även de kan verka fluffiga vid första anblick, men för vissa signalerar de stark ideologisk tillhörighet.
Mjuka ord med hård kärna
Språk är makt, det vet varje politisk strateg. Det handlar inte bara om att beskriva verkligheten – det handlar om att forma den. Och kanske framför allt: vem som får vara med och bestämma hur vi pratar om verkligheten.
Det finns en anledning till att debatter idag inte bara handlar om innehållet, utan om exakt vilka ord som används. I ett medielandskap där varje formulering kan bli viralt klipp eller rubrik, är det viktigare än någonsin att säga rätt sak – på rätt sätt.
Begrepp som “god ordning i migrationspolitiken” kan för vissa innebära struktur och ansvar. För andra kan orden antyda stängda gränser och ett ökat fokus på utvisningar. Allt handlar om perspektiv – och den som talar vet ofta precis vilket.
Väl valda ord – för väl valda väljare
Som väljare kanske du inte alltid tänker på hur medvetet varje ord är valt. Men politik handlar lika mycket om att vinna uppmärksamhet som att undvika negativ uppmärksamhet. En feltolkad mening kan kosta röster – ett klokt formulerat kodord kan istället dra till sig en ny grupp anhängare.
Så nästa gång du hör någon prata om “svenska värderingar” eller att vi “måste ta ansvar i klimatfrågan”, fundera på vad det betyder – för dig, och för någon annan i publiken.
Hundvisslingen kanske inte hörs med det blotta örat. Men den har en publik som lyssnar noga.
📌 Vad handlar det här egentligen om?
- “Hundvissling” i politiken innebär att använda uttryck som låter neutrala men som gömmer specifika budskap till vissa grupper.
- Göteborgs universitet har visat att exempel som “förortsgäng” ofta säger mer än vad det verkar.
- Fenomenet finns både till höger och vänster – det gäller att locka utan att stöta bort.
- I en tid där varje ord kan analyseras på Twitter, är språk ett av politikens viktigaste vapen.
💬 Har du märkt av det här i debatten?
Reagerar du olika beroende på vilka ord som används?
Dela gärna dina tankar – och öron – med oss.